Sista dagen på Dagoretti

Idag var det den sista dagen på Dagoretti Corner School, tiden tycks plötsligt ha gått väldigt fort! Linnéa och jag höll i en lektion i engelska med vår klass där de fick en läsförståelseövning om valpar och kattungar. Vi märkte ganska snabbt att de inte har samma kunskaper i att läsa och förstå engelska som att tala engelska. De går i tredjeklass, har engelska som ett officiellt språk i sitt land men fårstår inte ord som hundvalp, tunga, tass, slicka, klösa... det beror nog dels på att de flesta eleverna talar Keswahili hemma men även på att huvuddelen av undervisningen sker muntligt, barnen saknar skolböcker och får därför inte öva sin läsförståelse.

Jag passade även på att hålla en lektion i femman med den övning jag planerat för tidigare i veckan. Eleverna fick varsit papper med en bild av dinosaurier som de sedan kunde färglägga efter att ha räknat ut tal som angav vilka färger bildens olika fält skulle ha (lite som paint by numbers). I Kenya använder de fortfarande liggande stolen så jag fick försöka minnas hur det var den fungerade. Eleverna hade väldigt roligt och ville inte sluta när lektionen tog slut, de är väldigt ovana att få räkna på andra sätt än vid genomgångar framme vid tavlan.

Efter lektionen gick jag Linnéa och Sheyar till marknaden för att hämta den första leveransen av skoltröjor till eleverna. Eftersom att de sys för hand kommer det ta ett tag innan alla barnen på skolan fått en tröja, men nu fick vi tröjor till de två förskolegrupperna. Marknaden var en plats där det var full aktivitet, vi sick sackade oss fram mellan de små stånden och markförsäljningen. Hela tiden fick vi se oss för så vi inte blev omkullknuffade för här hade människorna mycket att hinna med och de bar på tunga laster. Sedan var marken helt lerig efter regnet under natten och där gick jag i mina sandaler ... jag gav upp att försöka hålla dem hyffsat torra efter ca fem minuter.... det var bara att låta den kalla leran sippra in mellan tårna ;) (och man vill inte fundera på vad leran innehåller... betänk fenomenet flying toilets...) Till slut hade vi i alla fall fått veckans levereans med tröjor och kunde bege oss till skolan i en skumpande matatu (typ minibuss).

Väl på skolan igen gick vi till förskole klasserna (de är från 3 till 6 år) och delade ut tröjorna! De blev så glada och fina i sina nya tröjor! Detta värmde verkligen i hjärtat att se!

Dagen avslutades i lärarrummet där alla lärare hade samlats för att ta farväl. Rektorn på skolan ville visa hur glad och tacksam skolan var över att ha haft oss där och vi blev bjudna på läsk och muffins..trots att skolan inte har några pengar (rektorn på skolan får inte ens någon lön då de inte har pengar till detta). Rektorn höll ett litet tal och gav oss även fina rekomendations brev och hela tiden hade jag mycket nära till tårarna. Jag kommer fortsätta att hjälpa skolan så gott jag kan även efter att jag rest hem till Sverige, rektorn har verkligen visat att alla pengar som skänks kommer fram dit de ska och behövs.

Efter avslutningen blev det dags att säga farväl till alla barnen. Det blev många kramar och väldigt svårt att hålla tillbaka tårarna. Men jag är så glad att jag gjort denna resa och fått chansen att lära mig så mycket. Det är förståss omöjligt att förmedla allt detta här... man måste helt enkelt göra resan och vara på plats för att förstå!

Ikväll reser jag tillbaka till Sverige. Det ska bli så underbart att få träffa Daniel igen :) ... och få duscha i en varm dusch ... och kunna spola i toaletten efter sig ;) och kunna sitta ned för den delen! Vädret i Sverige läntar jag väl inte så mycket till .. ha ha ha... här tycker Kenyanerna att det är kallt (när det är ca 22 grader) och bär tjocka tröjor och barnen har mössor!