Sista dagen på Dagoretti

Idag var det den sista dagen på Dagoretti Corner School, tiden tycks plötsligt ha gått väldigt fort! Linnéa och jag höll i en lektion i engelska med vår klass där de fick en läsförståelseövning om valpar och kattungar. Vi märkte ganska snabbt att de inte har samma kunskaper i att läsa och förstå engelska som att tala engelska. De går i tredjeklass, har engelska som ett officiellt språk i sitt land men fårstår inte ord som hundvalp, tunga, tass, slicka, klösa... det beror nog dels på att de flesta eleverna talar Keswahili hemma men även på att huvuddelen av undervisningen sker muntligt, barnen saknar skolböcker och får därför inte öva sin läsförståelse.

Jag passade även på att hålla en lektion i femman med den övning jag planerat för tidigare i veckan. Eleverna fick varsit papper med en bild av dinosaurier som de sedan kunde färglägga efter att ha räknat ut tal som angav vilka färger bildens olika fält skulle ha (lite som paint by numbers). I Kenya använder de fortfarande liggande stolen så jag fick försöka minnas hur det var den fungerade. Eleverna hade väldigt roligt och ville inte sluta när lektionen tog slut, de är väldigt ovana att få räkna på andra sätt än vid genomgångar framme vid tavlan.

Efter lektionen gick jag Linnéa och Sheyar till marknaden för att hämta den första leveransen av skoltröjor till eleverna. Eftersom att de sys för hand kommer det ta ett tag innan alla barnen på skolan fått en tröja, men nu fick vi tröjor till de två förskolegrupperna. Marknaden var en plats där det var full aktivitet, vi sick sackade oss fram mellan de små stånden och markförsäljningen. Hela tiden fick vi se oss för så vi inte blev omkullknuffade för här hade människorna mycket att hinna med och de bar på tunga laster. Sedan var marken helt lerig efter regnet under natten och där gick jag i mina sandaler ... jag gav upp att försöka hålla dem hyffsat torra efter ca fem minuter.... det var bara att låta den kalla leran sippra in mellan tårna ;) (och man vill inte fundera på vad leran innehåller... betänk fenomenet flying toilets...) Till slut hade vi i alla fall fått veckans levereans med tröjor och kunde bege oss till skolan i en skumpande matatu (typ minibuss).

Väl på skolan igen gick vi till förskole klasserna (de är från 3 till 6 år) och delade ut tröjorna! De blev så glada och fina i sina nya tröjor! Detta värmde verkligen i hjärtat att se!

Dagen avslutades i lärarrummet där alla lärare hade samlats för att ta farväl. Rektorn på skolan ville visa hur glad och tacksam skolan var över att ha haft oss där och vi blev bjudna på läsk och muffins..trots att skolan inte har några pengar (rektorn på skolan får inte ens någon lön då de inte har pengar till detta). Rektorn höll ett litet tal och gav oss även fina rekomendations brev och hela tiden hade jag mycket nära till tårarna. Jag kommer fortsätta att hjälpa skolan så gott jag kan även efter att jag rest hem till Sverige, rektorn har verkligen visat att alla pengar som skänks kommer fram dit de ska och behövs.

Efter avslutningen blev det dags att säga farväl till alla barnen. Det blev många kramar och väldigt svårt att hålla tillbaka tårarna. Men jag är så glad att jag gjort denna resa och fått chansen att lära mig så mycket. Det är förståss omöjligt att förmedla allt detta här... man måste helt enkelt göra resan och vara på plats för att förstå!

Ikväll reser jag tillbaka till Sverige. Det ska bli så underbart att få träffa Daniel igen :) ... och få duscha i en varm dusch ... och kunna spola i toaletten efter sig ;) och kunna sitta ned för den delen! Vädret i Sverige läntar jag väl inte så mycket till .. ha ha ha... här tycker Kenyanerna att det är kallt (när det är ca 22 grader) och bär tjocka tröjor och barnen har mössor!

Besök på Vineyard Primary School

Eftersom att de skolor som vi studenter är fördelade på skiljer sig väldigt mycket åt diskuterade vi tidigt möjligheten att besöka varandras skolor. Dagoretti Corner School som jag har min praktik på är den fattigaste av skolorna medan Vineyard är den "rikaste" och idag har vi fått besöka Vineyard! Det blev verkligen en kontrasternas dag med mycket blandade känslor. Vineyard är en privat skola och även om den inte kan jämföras med svenska skolor i standard så skiljer dess standard sig milsvid från Dagoretti Corner School. Skolan består av en trevåningsbyggnad med klasserna 1-8 (I kenya går man enbart åtta år i grundskolan) och matsal samt en separat byggnad för förskola och lärarrum/bibliotek. De hade till och med fyra datorer i lärarrummet som eleverna får använda i undervisningen. Eleverna i varje klass är väldigt få, den minsta klassen består av tre elever! Förmodligen är detta så för att skolan dels är ganska ny men även för att det är svårt att få tillräckligt med elever som har råd att gå här. 

Här är några bilder från Vineyard Primary School.

Medan eleverna på min skola har trasiga skor eller saknar några överhuvudaget och går i strumporna så har eleverna på Vineyard finskor som de byter till inneskor när de går in i klassrummet... Eleverna på Vineyard school får mat serverad en gång om dagen i skolans matsal, maten som serveras varierar från ris med linsröra och bröd till ärtsoppa och pankakor eller pomme och korv. På min skola får de barn som har råd kokta bönor som de äter ur plastburkar eller i plastpåse .. många av barnen har dock inte råd ens med detta. Undervisningen skiljde sig också mycket mellan våra skolor. På Vineyard school var undervisningen inte lika enformig som på Dagoretti school, utan hade många inslag av dialog mellan lärare och elev. Detta till skillnad från undervisningen på Dagoretti där eleverna endast följer lärarens genomgång vid tavlan och upprepar svar som läraren ber om. Många gånger gick undervisningen på Dagoretti till så att läraren skrev upp dagens läxor på tavlan varpå eleverna skrev av dessa i sin skrivbok för att sedan arbeta med denna hemma, därefter gjorde barnen vad de ville. Läraren satt hela tiden vid sin kateder och såg allmänt ointresserad och uttråkad ut. På ett sätt var det skönt att se att det finns skolor med bättre förutsättningar än de på min skola. Samtidigt blev fattigdomen på min skola väldigt tydlig när den ställdes i kontrast till Vineyards standard. Jag undrar hur det kommer gå för eleverna i min klass på Dagoretti? Många har till och med stora svårigheter att läsa och förstå engelska, som ändå är ett officiellt språk i Kenya. De har stora drömmar om vad de ska bli när de är färdiga i skolan och kämpar på tappert, jag hoppas de ska lyckas nå dit de vill!

En av eleverna på min skola, Dagoretti Corner School.

Det har varit en intressant dag som framförallt har visat vilka enorma konstraster det finns i Kenya. Dessa kontraster finns överallt... när vi kör till skolan till exempel kör vi förbi instängslade ståtliga byggnader (finare än i Sverige) där rikare personer bor medans det går riktigt fattiga människor utanför och drar på fullastade träskrindor barfota i hettan. Dessa enorma klyftor är typiska för Kenya medan vi i Sverige har en mer jämn fördelning av resurser. Visst finns fattigdom även i Sverige .. men inte på samma sätt som i Kenya!

Onsdag - skolan är färdigmålad!

Eftersom att jag kände mig bättre följde jag med till skolan idag, jag känner att jag vill vara så mycket som möjligt där nu när hemresan närmar sig. Väl i skolan kunde jag glatt konstatera att all målning vi hittils lyckats med har gjort en enorm skillnad för skolan! Igår målade en duktig målare dit olika teknade motiv på dörrarna och nu ser skolan så mycket gladare och mer motiverande ut!

 Det ända som inte var färdigt är fönstrena till skolan så idag gick vi och handlade en hink till med blå färg och målade färdigt. Sedan när vi räknade igenom pengarna som blivit över (från er som skänkt) så upptäckte vi att de även skulle räcka till NYA SKOLTRÖJOR till barnen! De är obligatoriskt att bära skoluniformströjor i skolan och dessa får elevernas familjer stå för. De flesta barnen bär helt trasiga tröjor som knappt håller ihop. Så jag blev enormt glad när vi upptäckte att det var möjligt att köpa nya tröjor till barnen! Nu är 213 nya tröjor beställda och ett litet skrädderi har börjat sy dem, de sys i stort sätt för hand så det kommer ta tid, men tills på fredag ska tröjorna till de två förskoleklasserna vara färdiga!

Det känns så bra att ha kunnat påverka skolan lite mer långvarigt, de är så extremt fattiga.

Här är några av de goa ungarna i den klass jag har vait mest i.

Flickan till höger heter Winnie och är en riktig liten rackarunge :) hon hittar ständigt på hyss.. som en dag när vi kom in i klassrummet så hade hon målat hela ansiktet med de nya färg-tavelkritorna ..och höll nu på att måla en protesterande klasskamrats ansikte. När vi kom in i klassrummet skrattade hon bara och sprang iväg.

Här ser ni vilken skillnad färgen har gjort på skolan! Dörrarna är också målade men de flesta var öppna när jag tog bilden. 

Under kvällen har vi även haft grillfest på guesthouset tillsammans med några personer från föreningen Wayo Wayo i Kibera. Den blev väldigt lyckad med väldigt god grillad mat, mycket skratt och perfekt väder. De från Wayo Wayo är väldigt öppna och sociala och det blev en trevlig kväll med spännande samtal om den Kenyanska kulturen och skillnader och likheter med Svensk kultur!

Bilder - Masai Mara, Masaibyn

Matsäck mitt på savannen!

Detta lejon tuggade gärna i sig sin frukost trots att vår bil stod bara några meter bort! Det kändes väldigt overkligt och jag fick titta ut genom fönstret och ned på marken för att se att jag faktiskt var där.

De här lejonen låg ock njöt av mogonsolen, hanen låg alldelles intill och höll ett öga på sin flock.

I det här tältet sov jag.. på nätterna bråkade hyenor och andra djur alldelles intill tältdukten, det kändes verkligen att vi var ute på savannen.

Här kommer bilder från Masaibyn som vi besökte. Hyddorna byggs av kvinnan i familjen, de är byggda av lera och djurspillning och bygget tar en hel månad att färdigställa.

Vi tog ettt gruppkort med Masaierna  efter att de dansat och hoppat  för oss (Hur högt de hoppar avgör hur många kor de behöver betala till sin blivande frus föräldrar vid kommande giftemål ) En masai hängde på mig sin klädnad... den luktade inget vidare ... och att säga att det blev varmt i den är en underdrift :)

 Här visar masaierna hur de gör upp eld.

Här är jag och Camilla på besök i en masaifamiljs hydda. Det var kolsvart och väldigt rökigt där inne! Ändast när min kameras blixt lyste upp hyddan kunde vi se hur det såg ut därinne!

Besöket i Masaibyn fick en guldkant då vi upptäckte denna kameleonten i av träden. Den liknar den kameleont som jag och Daniel hade för några år sedan, men är nog inte av samma art.

Tisdag - Lektionsplanering och magproblem

Jag har klarat mig hyffsat bra under resan utan att bli magsjuk... tills idag. Inte bara jag utan även andra har fått problem med magen efter vår helg i Masai Mara, en trolig bov i dramat är nog kycklingen vi åt kall ute på savannen.. den hade då legat flera timmar i värmen. Men hungrig var man så den åts snabbt upp utan en tanke på detta ;) och nu betalar vi priset för det! Därför stannar jag hemma från skolan idag, toaletterna på skolan vill man ju inte gärna spendera någon längre tid på!

Under dagen fick jag istället tid att planera för en lektion som eleverna ska få under veckan. Eleverna på vår skola får väldigt monoton katederundervisning med få inslag av självständigt tänkande. Undervisningen påminner mycket om hur den var förr i Sverige. Därför tänkte jag att de ska få pröva att räkna mattematik på ett nytt sätt genom att måla en "paint by numbers" men där man behöver räkna ut tal för att få reda på vilka färger som ska målas var. Eleverna har aldrig tillgång till material som färgkritor och färgpennor eller ens vanliga vita papper, så försöker ta varje chans vi får att föra in sådana inslag i undervisningen. Det är väldigt uppsakattat av eleverna!

På eftermiddagen begav sig de som inte fått problem med magen ut för att äta på en indisk restaurang och samtidigt fira en av våra klasskamrater som fyller år. Vi som stannade åt istället mat på Guest houset som vår duktiga kock Moses lagade till, efter önskemål från oss så blev det köttbullar, potatismos och brockoli :) mycket gott med lite hederlig svensk mat som kändes snäll mot magen! När resten av gänget kom hem hade sedan ställt iordning alla bord vi lyckades flytta till ett långbord och dukat upp för tårta (väldigt god choklad tårta som Moses bakat) , kaffe och te för att fira födelsedagsbarnet.

Kwaheri!

Masai Mara och målning av skolan!

Tiden går fortare och fortare nu i Kenya... nu är det bara fem dagar kvar tills jag ska åka hem. Ska bli skönt på ett sätt att komma hem, få krama min Daniel igen.. Sen ska det bli skönt att få dursha i en vanlig skön dursch med varmvatten och äta vanlig mat när man blir hungrig... eller att få lite egentid och inte dela rum med sex andra tjejer. Samtidigt kommer jag sakna barnen på skolan något otroligt, det blir sorgligt att säga farväl på fredag!

Eftersom jag inte hinner och är rätt så trött så skriver jag hyffsat kortfattat här nu.

Masai Mara, dag 1

I fredags begav vi oss iväg till Masai Mara för att åka på safari. När vi färdats runt två timmar ut från Nairobi blev vägen otroligt skumpig. Man kan nog säga att det var mer väghål än hel asfallt... sen fortsatte färden och asfallten ersattes av sandvägar med savann så långt man kunde se. Nu blev det än mer skumpigt och vi fick hålla oss i för att inte slå huvudet i bilens tak, otroligt nog spydde jag aldrig trots att jag har lätt för att bli åksjuk. Hela resan tog sex timmar och när vi kom fram var vi hyffsat mörbultade..

Så när vi fick lunch vid lägret smakade det otroligt gott. Våra tält var i helt ok standard för att vara ett läger på en savann i No-where. Vi hade sängar med myggnät och i anslutning till tältet fanns till och med ett kaklat badrum! Varmvattnet fungerade dock inte så det blev att dursha iskallt efter safariturerna (guud vad jag längtar till en varm skön dush hemma i Sverige!). Värmen var även en helt annan än i Nairobi och solen brände gott!

Vår första safaritur kändes lite overklig, satt jag verkligen där i en safaribil vääldigt nära elefanterna i afrika i stekande sol? Vi såg mängder av djur, bland annat zebror, lejon, elefanter, gaseller, bufflar och vårtsvin..

Masai Mara, dag 2

Efter en ganska sömnlös natt med hyenor ylande och skällande runt tälten och sjucentimeters-spindlar runt sängen steg vi upp vid halv sju för att äta frukost och bege oss ut på en sex timmar lång safarifärd. Vi såg många djur även idag, bland annat fick vi turen att se en jepard med sina små ungar runt sig .. vi var endast ca 3 meter ifrån dem och det var magiskt!

Senare vid ett tilfälle fick vi även se två lejon bråka om ett byte i ett dike. Vår chaufför ville köra närmare och vi körde ner i diket för att köra upp på andra sidan... här orkade plötsligt inte vår bil ..och vi åkte ned i diket mot lejonen .. med öppna fönster. Snacka om att få hjärtat i halsen! Vi stängde snabbt fönstren och på andra försöket lyckades vi ta oss upp ur diket.. vi var endast någon meter från de irriterade lejonen...

På denna turen fick vi även se leopard, elefanter, hyenor (väldigt skabbiga) och flodhästar! Flodhästarna badade tillsammans i en stor flock och vi fick för första gången se flodhästar på ganska nära håll! Efter safarituren var vi minst sagt smutsiga, det dammar en hel del på savannen och när jag drog med en våtservett över ansiktet blev den svart... :S så det blev en iskall dursh när vi kom tillbaka..

Masai Mara, dag 3

Denna natten sov jag bättre, lyckades somna innan hyenorna satte igång! Sedan steg vi upp vid 5:20 och begav oss ut på en tur på savannen i gryningen. Det var otroligt vackert att se solen gå upp över savannen och känna stillheten där.

I gryningen fick vi även se ett lejon äta på sitt byte, en död zebra! Den var bara några meter från bilen.. först trodde vi inte att den skulle våga äta av den så nära oss men den sket i oss och slet i zebran. Det var en riktigt fin sista safaritur!

Efter en mättande frukost med en välbehövlig kopp te begav vi oss sedan till en Masai by som låg nära vårt läger. Vi fick där se hur Masaierna dansade och hoppade i en välkomstdans. Därefter visade de oss runt i sin by.. När Masai kvinnorna dansade för oss insisterade en av masaierna att jag skulle dansa med dem.. vilket jag även gjorde. Senare besökte jag en masaihydda och pratade med familjen som bodde där.. de bodde otroligt trångt och rökigt! När jag kom in i hyddan kunde jag först inte se något, utan jag fick vänja ögonen vid mörkret först. Det var väldigt intressant att besöka byn och se hur de lever där.

Efter besöket i Masai byn var det dags att resa tillbaka till Nairobi, vilket åter blev en väldigt skumpig upplevelse på mer än sex timmar.

Måndag

Idag har vi åter varit på Dagoretti corner school och när vi körde in på skolplanen möttes vi av en fantastisk syn. Skolans väggar har precis som vi önskat blivit målade över helgen och väggarna lyste verkligen upp skolan! Med hjälp av de pengar som några har skänkt har vi kunnat göra detta och det betyder otroligt mycket för barnen. Under resten av dagen idag har vi sedan målat dörrarna till klassrummen, det blir i regnbågens färger och varje dörr får sin färg! Det var ganska knepigt att måla då alla nyfikna barn ville stå så nära som möjligt och intresserat följa målningen, de var såå lyckliga! När eleverna hade lektioner var det ändå ganska ofta som barn stod och kollade på och jag fick sen veta av en lärare att barnen bad om att få gå på toaletten bara för att kunna smita ut och titta på hur vi målade dörrarna... Det värmer verkligen hjärtat att se hur glada barnen blir över målningen! Jag ska lägga upp bilder så ni får se hur fint det blir på skolan!  

Idag gjorde vi även ett nytt besök i Kibera och denna gången regnade det inte som förra gången, så nu gick det lättare att ta sig fram. Det gjorde däremot att stanken blev mycket värre, om ni kommer ihåg vad jag skrev om flying toilets så kan ni eventuellt föreställa er! Denna gången fick vi göra hembesök hos två familjer som bor i Kibera. Det var riktigt små hus.. den ena familjen på sju personer bodde i ett hus mycket mindre än mitt vardagsrum. Där inne sov alla, där lagar mamman maten och där lever de sina liv.. det känns såklart ganska tungt. Men de hade trots allt ordnat det så gott de kunde i sina små hem och hängt upp tyg på väggen och ett draperi som avdelare mellan "sovrummet" och "köket". Innan vi gick fick de en påse med kläder som vi samlat ihop i Sverige för att skänka bort, skönt att kunna ge något som tack för att vi blev välkommnade i deras hem. Efteråt berättade en av de engagerade i Wayo wayo att dessa familjer känner att det är skönt att det finns människor i världen som bryr sig om hur de har det och kommer på besök till dem.

Hela denna resa har varit en otrolig upplevelse.. varje dag är så intensiv. Jag har pendlat från att vara så glad över barnens glädje när vi varit i skolan till sån nedstämdhet som skär i hjärtat när jag fått uppleva hur extremt fattiga dess barn är. Vi har så otroligt mycket att uppskatta vi som bor i Sverige.. den här resan har fått mig att  än mer se hur bra jag har det! 

Hade så gott ni som läser här! Och lämna gärna någon kommentar!

Måndag, tisdag och onsdag

Måndag - Tillbaks till skolan

Under måndagen höll Linnéa och jag i en lektion om Sverige då vi tidigare märkt att eleverna var intresserade av att höra mer om Sverige. Vi ritade upp sveriges karta på tavlan och berättade hur naturen ser ut i sverige och om hur många invånare sverige har. Eleverna blev försvånade över hur få som bor i Sverige... I Kenya bor det närmare 40 miljoner människor. Sedan berättade vi om Sveriges olika årstider vilka var helt nya för eleverna, vi ritade även upp den Svenska falggan på tavlan. Därefter fick eleverna papper och kritor för att rita av kartan och flaggan. Vi försöker ta alla chanser vi får till att använda färger - kritor och pennor och annat skolmaterial eftersom eleverna aldrig har tillgång till detta i sin vanliga undervisning. 

Barnen hade väldigt svårt att samsas kring kritorna, även om vi hade tillräckligt många till alla så höll endel av barnen på en hel näve för sig själva.. det blev då bråk om färgerna. Ljudnivån i klassrummet var otroligt hög. Det är inte lätt att introducera nytt material till dem då de är så ovana att få använda sådant. De blir så exalterade och oroliga för att någon skall ta kritorna från dem. När barnen ritat färdigt teckningarna sa vi till dem att de gärna fick ta med dem hem och visa sina föräldrar. Detta gjorde barnen stora ögon åt.. de frågade om och om igen "really? can I take it home? Can it stay at home?" Till slut fick jag skriva på tavlan att de skulle ta med teckningen hem och att den nu var helt och hållet deras! Det verkar som att de aldrig får ta hem något från skolan och de var så glada över att få ta med teckningarna hem och visa sin familj! En liten flicka sa att hon skulle sätta upp den på väggen ovanför sin säng. Tänk att en så liten sak kan betyda så mycket! När jag skulle gå ut ur klassrummet fick jag massor kramar av barnen.

Under rasten var vi ute på skolgården och lekte med barnen. De leker många gemensamma lekar där man står i ring och sjunger och dansar! De har inga leksaker eller sandlådor och liknande som i Sverige, istället använder de sin fantasi och hittar på lekar där alla är med och leker! Vi lärde dem även att sjunga små grodorna och imse vimse spindel :) Det gillade de!

Tisdag

Eftersom att vår skola och även de andras skolor har exams just nu bestämde vi oss för att åka in till Nairobi centrum för att även se den delen av Nairobi när vi är i Kenya. Först åkte vi till Nairobi national museum där såg vi utställningen "The human cradle" som hade en unik samling med skelett från de första människorna, denna samling finns inte på någon annan plats i världen! Vi kollade även igenom utställningar om Kenyas historia och om de olika stammarna i Kenya, samt avdelningarna med djur. Museet var inte lika stort som jag hade väntat mig men mycket intressant och väl värt ett besök!  

I anslutning till muséet gick några av oss även på besök i en ormpark.

Där såg vi på en mängd olika giftiga ormar som puffadders, black mambas, boom slang och green mambas - alla ormar som finns i Kenya. Men de hade även krokodiler och aligatorer. Vi fick en guide som berättade om alla djuren och gjorde turen än mer intressant! Även om man inte kan jämföra parken med universeums ormrum så var det väldigt roligt att gå runt och kika på djuren.

På kvällen åkte vi till restaurangen Carnivore. Som namnet antyder så är det en restaurang specialiserad på kött. Ingången till restaurangen var kantad med exotiska växter och en staty med ett lejon med lysande ögon.. inne på restaurangen var väggarna vackert dekorerade i olika träslag och restaurangen lystes upp av mängder av små lampor! Afrikansk musik spelades i bakgrunden. Maten, kött från enmängd olika djur serverades på Masaisvärd som servitörerna skar kött från ned på ens tallrik.. hela tiden kom nya servitörer med olika kött och fyllde på tallriken. Jag åt bland annat: struts - väldigt gott ..smakar lite som nötkött men mer vilt, krokodil - smakade lite som en blandning mellan kyckling och fisk men var ganska segt, kalkon - gott! kyckling -gott och så tjurtesticklar.... - Ok det var inte gott.. smakade som fiskbullar typ och hade samma konsistens. Men nu har jag prövat det med :) ! Till köttet åt vi olika såser och en potatis :) mest kött alltså! Jag har nog ätit kött för en månad minst nu!

Onsdag

Idag var det åter en praktik dag på dagoretti. När vi kom dit i minibussen flockades barnen runt bilen, de ville hålla våra händer och ge oss kramar - de var så glada att se oss igen! Det värmer verkligen i hjärtat att träffa alla barn och det glädjer mig att de uppskattar att ha oss där. Några av de yngsta barnen (runt 6 år) stod runt mig vid ett tillfälle och några kände på min mage.. de tyckte nog att jag var tjock ;) . Så jag berättade att jag har en bebis i magen. De såg förundrade ut, gjorde stora ögon och skrattade och fnissade högt! Senare fick jag veta av en Kenyan att barnen inte känner till var bebisar kommer ifrån. Den vanligaste uppfattningen bland barnen är att deras mammor köper bebisarna i affären.. andra tror att bebisarna kommer till familjen med flyplan om natten... inte undra på att det blev uppståndelse när jag sa att jag hade en bebis i magen! De tror väl att jag ätit upp en bebis... de kommer bli mycket behov av förklaringar när de kommer hem till sina föräldrar! I skolan lär sig barnen först i klass sju hur bebisar kommer till världen (och det är inte alltid de får det) !

Idag har vi också pratat med Eric, rektorn på Dagoretti, om vår idé att skramla ihop pengar och måla om skolan. Skolan är byggd i plåt och färgen på väggarna har förlänge sedan börjat flagna och är vääldigt smutsig. Vi vill ge barnen något som består och en gladare vardag och mycket av det händer tyvärr att materialet vi ger lärarna försvinner, färgen däremot kommer bestå! Så idag åkte vi för att kolla på färg och köpa material! Tyvärr blev Sheyar dålig och hon och jag åkte hem tidigare. Det är många som mått lite kasst .. det är nog något de ätit. Hitills har jag som tur är sluppit :)

I morgon skall vi besöka Kibera igen och även göra hembesök där. Det kommer kännas tungt men familjerna vi besöker kommer även få bistånd som vi har med oss och det gör att det känns liiite bättre. Sedan ska vi besöka skolbygget som tidigare LMS studenter startade upp utanför Kibera, det ska bli spännande att se. De startade upp skolprojektet som en väg ut ur slummen Kibera för de fattiga som bor där, skolan skall följa den Kenyanska skolans läroplan men inspireras av svensk pedagogik! Om ni vill läsa mer om detta projektet kan ni göra det på: http://www.globalrelations.nu/verksamhet/skolprojekt 

Nu ska jag passa på att gå ut och lägga mig och sola lite! Vi har haft det ganska molnigt hitills idag. 

Ha det gott, Hanna